Har en riktigt jobbig kväll. Har en jobbig känsla som ligger och gnager. Zappar mellan kanalerna på Tvn, kommer inte till ro. Vad jag än kollar på så väcker det jobbiga känslor och jag känner en klump i halsen. Ångrar att jag rensade källaren kl tolv igår natt, det hade jag ju kunnat göra idag istället så hade jag haft något att göra.
Förlåt om det ibland blir lite svammligt när jag skriver, men när jag väl skriver vill så mycket komma ut på en gång att jag ibland hoppar mellan sakerna jag vill skriva om.
Behöver något, men jag vet inte vad det är.
Har varit på svågerns 35 års kalas i dag. Trevligt, full fart med alla barnen. Robert var också med till en början, men jag fick köra hem honom efter nån timme, Stackarn har fått ett anfall av klåda över hela kroppen. Så hade han innan levertransplantationen också, så jag hoppas att det inte är den nya levern som krånglar nu...
Stackarn satt där i soffan, trött, mager och rödflammig av att han kliat sig. Det gör så ont i hjärtat på mig att se min vackre underbara man plågas som han gör. Det var länge sedan jag hörde honom skratta hjärtligt eller le innerligt. Jag älskar Roberts leende, tycker att han har det vackraste leendet i världen och när han får skrattanfall är det som näring för själen och jag faller alltid in i hans skratt. Jag hoppas att våra barn ärver han leende och skratt. Jag kommer alltid att kunna se min man i våra barn,
Konstigt att saker man retat sig på hos sin partner kan i en sådan här situation bli något man älskar. Som att höra när Robert snarkar på nätterna. Innan så har jag alltid sparkat till honom lite och sagt att han får vända på sig. Men nu ligger jag bara och lyssnar, för då vet jag att han andas. Jag är som ni kanske märker lite känslosam ikväll.
I går kväll när jag skulle slänga ut granen, hade jag ett väldigt tryck över bröstet. Har aldrig haft det på det sättet förut. Väldigt obehagligt, men det gick i alla fall över efter ett tag. Nu har jag bara julgardinerna kvar, sen är julen ute för denna gång. Känns skönt.
I morgon kommer en gammal arbetskamrat hit, som inte heller mår bra, så vi ska sitta och spy galla över hur jävla orättvist livet kan vara...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar